Kolkrediter är som jag ser det mest en form av moderna avlatsbrev som tar fokus på det som ger verklig effekt, dvs minskade utsläpp av fossilt kol.
Kolkrediter är som jag ser det mest en form av moderna avlatsbrev som tar fokus på det som ger verklig effekt, dvs minskade utsläpp av fossilt kol.
För drygt ett år sedan publicerade jag och mina kollegor en artikel som bygger på hundra års data från provträd från SLU Riksskogstaxeringen. Nyligen fick jag möjlighet att berätta mer om studien i podden "Dra åt skogen". poddtoppen.se/podcast/1769...
The number of old trees (>180 years) in the Swedish forest have increased since forest policy changed in the early 1990s. This is shown by a scientific study based on data from the last hundred years collected by the Swedish National Forest Inventory. doi.org/10.1016/j.fo...
Tillväxten i skogen har minskat även tidigare, och det är inte helt överraskande att detta sker igen. Politiker och tjänstemän verkar ha levt i tron att skogens förmåga att lagra kol var oändlig. I och för sig förståeligt, det är svårt att bli omvald om fokus är på åtgärder som bidrar på riktigt.
Synd, men inte helt oväntat. Delar av den ideella naturvården drog sig ur FSC-processen redan tidigare. Frågan är vad som händer nu. Anna Lindh hotade med lagstiftning på 1990-talet om inte skogssektorn själva tog tag i saken, vilket de gjorde genom FSC, men nu är det politiska läget annorlunda.
Tråkigt, men kanske inte helt oväntat? FSC har varit betydelsefullt för utvecklingen av naturvård inom skogsbruket under lång tid.
Mängden lavrik skog har minskat för att skogen har blivit tätare. För tall i norra Sverige är risken för torka försumbar, men när det gäller gran i sydöstra Sverige är detta viktigt att beakta.
Om jag har förstått rätt så är det hyggesfria avverkningar som avses, vilket tyvärr inte framgår så tydligt i reportaget. När skogen blir ljusare blir det mer marklav vilket är en en viktig resurs för renskötseln.
Ok, but the results points in the same direction!
Idag lanseras den nya appen #Svampskog på Flora & Fauna konferensen på SLU. svampskog.se
A similar analysus based on Swedish NFSI data was earlier presented in the yearly publication from the Swedish NFI; pub.epsilon.slu.se/14487/27/sko...
Forskningens roll är att utforska och utveckla nya övervakningsmetoder, medan den operativa skogsövervakningen främst handlar om att följa utvecklingen över tid år efter år, med acceptabla felmarginaler. Då behövs väl beprövade metoder; vilket i vissa fall inkluderar användning av fjärranalysdata.
Blandar @parholmgren.bsky.social ihop forskning och skogsövervakning i sitt inlägg om ny EU-lagstiftning i @altingetmiljo.bsky.social - eller är det bara rubriken som är missvisande? www.altinget.se/miljo/artike...
Det är bra att lagförslaget fokuserar på stöd till de EU-länder som inte har nationella skogsinventeringar för att få fram en bas av enhetlig och tillförlitlig statistik för strategiska beslut.
Vilka regler säger att du inte skulle få bjuda externa deltagare som bidrar till ditt projekt på lunch? Jag har aldrig haft några problem med att få igenom sånt.
Håller med om detta! Dock är det en annan diskussion än hur skogen ska övervakas och vilka metoder som ska nyttjas.
Ja, satelliter ger ”mycket” data, men skattningar av låg kvalitet. För att få fram kvantitativ info med hög kvalitet (vilket krävs för miljövervakning) behövs systematiskt insamlat fältdata. Satellitdata är toppen om de används på rätt sätt och för rätt syfte, t ex som komplement till fältdata.
Köp inte växter från plantskolor i Europa!
De kan innehålla ägg av nya invasiva plattmasken, en aggressiv främmande art som äter daggmaskar!
Utan daggmaskar blir matjorden kompakt och syrefri och vi får svårt att odla mat!
www.sverigesradio.se/artikel/invasiv-mask-har-hittats
Emma Wiesner leder arbetet med att baxa lagen om skogsövervakning genom Europaparlamentet och hitta en kompromiss som en bred majoritet kan stå bakom. I tisdags presenterade hon ett förslag som skiljer sig från det kommissionen presenterade förra hösten. www.di.se/debatt/en-vi...
I avsnittet fokuserar de på fjällskogen där en stor andel redan är skyddat. De flesta hotade arter och livsmiljöer är knutna till mer produktiva skogstyper i de södra delarna av Sverige och där behöver vi återskapa värden och habitat. Frågan är vad som ska prioriteras när resurserna är begränsade?
Karta från Gunnar Arpis avhandling som visar järnbrukens beräknade kolförsörjningsområden. https://libris.kb.se/bib/8076288
För 200 år sedan användes skogen i vissa delar av Sverige för att producera träkol till järntillverkning. Varje cirkel motsvarar en masugn, ett järnbruk eller en stångjärnshammare. Inte så förvånande att de första tankarna om skogshushållning kom till Sverige under samma tid. #skogshistoria
SLU Riksskogstaxeringen har tagit fram ett faktaunderlag till 2024 års skogspolitiska utredning med uppgifter om skogstillståndets utveckling sedan 1993. www.slu.se/globalassets...
Blev nog fel där, de säljer inte kolkrediter utan biokrediter.
Välkommet inlägg om styrkor och svagheter med skogliga framtidsanalyser som SLU har tagit fram för Svenska kyrkans skogar.
Du tänker på grundytevägd medelålder eller beståndsålder. Provträden har borrats och åldersbestämts i brösthöjd sedan 1923.
This list consist of researchers that already work together in EU funded projects and want more research funding :-)
I sammanhanget är det bra att känna till UNFFC och FAO:s definition som nyttjas i statistik och internationell rapportering av svenska myndigheter. www.fao.org/4/j9345e/j93...
Om frågan om vem som anser att avverkning = avskogning. Här är UNFFC:s och FAO:s definition som nyttjas för officiell statistik och rapportering: www.fao.org/4/j9345e/j93...
I know some of the people on the list well, and some of them are clearly not EO experts.