Låter rimligt! Vid första energikrisen skedde knappt några effektiviseringar vad jag vet (däremot ransonering), men vid den andra var det fullt fokus på att minska energibehov och hitta nya tekniker.
@elisabethlindberg
Doktor i ekonomisk historia med skriverier här och där. *** PhD in economic history, researching post-war economic policy and history of economic thought | Based in 🇸🇪| https://sites.google.com/view/elisabethlindberg
Låter rimligt! Vid första energikrisen skedde knappt några effektiviseringar vad jag vet (däremot ransonering), men vid den andra var det fullt fokus på att minska energibehov och hitta nya tekniker.
Tror det var en betydligt större mental chock på 70-talet. Men speglar troligtvis också var den politiska tonvikten har befunnit sig vid de olika tidpunkterna.
Tyvärr verkar det inte vara så med prischocker. Men med en bra inramning den här gången kanske vänstern kan ändra på det.
Finns verkligen en risk för det.
Väldigt tråkigt. Bävar för att göra om hela 2022-2023 igen.
Det är nog bäst!
1974 - oljeprischock (Oktoberkriget)
1979 - oljeprischock (Revolution i Iran, Iran-Irakkriget)
1990 - oljeprischock (Irak-Kuwaitkriget)
2003 - oljeprischock (Irakkriget)
2008 - oljeprischock (Invasion av Georgien)
2022 - oljeprischock (Ukrainakriget)
2026 - oljeprischock? (Irankriget)
Tror vi att regeringen/Riksbanken har beredskap för en eventuell ny energikris i spåren av Irankriget? Ser inte fram emot en ny räntechock.
Olika beslut från olika Natoländer alltså.
Det kan hända, men inte första hand av en fastighetsskatt. Snarare om räntorna går upp ännu mer, bankerna får sämre möjligheter att låna ut och Riksbanken meddelar att den inte längre köper bostadsobligationer. Då går luften ur. Det är därför allt rörande bostadsmarknaden sköts så försiktigt.
Men nu är det ingen överraskning med högt värderade bostäder. Så på sätt och vis borde det vara lättare att argumentera för en fastighetsskatt nu. Jag är också osäker på hur mkt en skatt skulle påverka värdena, med tanke på att den gamla skatten inte hindrade att priserna började stiga.
Ja, säkert. Samtidigt som själva den materiella grunden för argumentet mot skatten har försvunnit. På 00-talet handlade det just om människor som ovetande hade fått ökade taxeringsvärden och skulle få betala mycket mer (typexempel änkor med hus i Smögen).
Antagligen för att den av politiska skäl anses vara svår att ta upp. Å andra sidan, om bostadspriserna har stabiliserats nu bör det vara lättare att argumentera för fastighetsskatt än det var på 00-talet när priserna var på väg uppåt.
Ursäkta opåkallat inhopp, men det går att tänka sig ett system med flera typer av förmögenhetsskatter beroende på vilka tillgångar man vill komma åt. Skulle troligtvis vara smartare än schablonmässig förmögenhetsskatt.
Var tillbaka i Riksbankens arkiv i fredags. Flera år sedan sist! Och vilket fint arkiv det är. Nu ska jag se vad jag kan göra av penningpolitiken 1933-1950.
Exakt så.
Precis. Det är egentligen två alternativ som står mot varandra för S: driva igenom välfärdsreformer med V och MP, och göra upp med högersidan om migration/kriminalpolitik.
Det är inte första gången en regering ignorerar expertråd, men det är rätt hisnande hur snabbt den har skiftat strategi från åtstramning till expansion.
Inget utom mandatfördelningen i riksdagen.
Bra att du frågade @bernhardtz.bsky.social! Tror att jag skriver ett inlägg om detta på min Substack.
Absolut, och riksdagen antog ett balansmål som ingen egentligen tänkte följa men som var jätteviktigt att ha (och inte ens har trätt i kraft än!). Nu när det har gått knappt ett och ett halvt år får man kritik för att man inte tänker följa det, och då är kritiken helt orimlig. Bra jobbat.
Politik kräver ju förhandling, medan akademisk verksamhet handlar om att stå utanför och observera. Ekonomiska rådet omvandlades till egen myndighet 2007 och blev då Finanspolitiska rådet.
>> Rådet lades ner 1987 och ersattes med Ekonomiska rådet som bara bestod av akademiker. Där var det tvärtom självklart att politik och ekonomi skulle separeras. Uppgiften blev utvärdering, snarare än förhandling mellan intressen. Det är stor skillnad. >>
>> På 60-talet inrättades Ekonomiska planeringsrådet som var ett partsråd med intresseorganisationer och akademiker. Det utformades med partsmodellen som förebild och med finansministern som ordförande. Självklart att politik och ekonomi hängde ihop. >>
Skulle satsa på att det är det förstnämnda, men med inslag av det andra. Myndigheterna ska ju på ett sätt vara obekväma för regeringen i och med sin självständiga ställning. Men det sattes också en ära i att koppla loss expertråd från politiken i slutet av 80-talet (skriver om det i avhandlingen) >>
Absolut! Och så snart någon regering drar undan garantierna kommer det att sjunka ihop likt Stålverk 80.
Såg precis detta på LinkedIn också: www.linkedin.com/pulse/st%C3%...
Kerstin Enflo var Lennarts doktorand och sitter i Nobelkommittéen nu, här är en rapport för IVA där hon skriver om historiska perspektiv: lup.lub.lu.se/search/files...
Mycket som är skrivet är ideologiskt färgat, så det blir inte jättebra bedömningar. Men Lennart Schön har en bra artikel som jag använde mycket under avhandlingsarbetet: www.researchgate.net/profile/Lenn...
TRIPPELMEDALJ och jag fick iväg ansökan med åtta minuter tillgodo!